Det skriver Marie Köhler, kommissionär, barnhälsovårdsöverläkare och verksamhetschef vid Kunskapscentrum för barnhälsovård i Region Skåne i dagens Sydsvenska dagbladet: ”De siffror som finns säger oss att många barn i Malmö mår utmärkt, men att stora grupper löper stor risk för psykisk, fysisk och social ohälsa.”
Artikeln skrivs bland annat med anledning av att Köhlers underlagsrapport till kommissionen, antologin Barn i Malmö skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa publiceras idag.
Vi låter henne säga samma sak här och passar på att tipsa om kvällens samtal mellan kommissionärerna Kerstin Larsson och Marie Köhler kl. 21.00 i lokala TV Malmö. Avsnittet läggs även ut på kommissionens hemsida www.malmo.se/kommission i början av nästa vecka.
Malmö har lyckats förflytta sig från industristad till kunskapsstad. Men fortfarande är det en socialt, ekonomiskt och hälsomässigt segregerad stad. Den största andelen barnfattigdom i Sverige finns här. Nu är det dags att göra nästa förändring. Malmö måste bli barnens stad där alla barn har både nutidstro och framtidstro.
För ett par år sedan kom Världshälsoorganisationens globala rapport Closing the gap in a generation. På vetenskaplig grund konstaterar man att skilda livsvillkor skapar enorma skillnader i hälsa i världen, skillnader som innebär stort lidande och resursslöseri, vilket varken är etiskt eller ekonomiskt försvarbart. En förändring på ett samhälleligt plan är nödvändig.
Kan detta översättas till barns situation i Malmö? Definitivt ja!
Idag publiceras rapporten Barn i Malmö – skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa som tagits fram på uppdrag av Malmökommissionen. Den utgår från vetenskapliga data och erfarenheter av arbete med barns hälsa ur både lokala och nationella perspektiv. Forskare bidrar med fördjupad och aktuell kunskap om barns rättigheter och om barn i olika former av utsatthet. Mödra- och barnhälsovård samt elevhälsan diskuterar möjligheter att förbättra barns hälsa. Utbildningsfrågan diskuteras i andra rapporter från kommissionen.
Vad vet vi om barns hälsa och livsvillkor i Malmö? Både lite och mycket. De siffror som finns säger oss att många barn i Malmö har det bra och mår utmärkt, men att stora grupper av barn lever under svåra omständigheter och löper stora risker för psykisk, fysisk och social ohälsa.
Vart tredje barn i Malmö lever i fattigdom, i vissa stadsdelar runt hälften. Hemlösheten bland barn ökar, 240 barn var hemlösa den 1 oktober 2011, och cirka 30 barn berörs årligen av vräkningar. Av Malmös fyraåringar är 9 procent trångbodda. I en stadsdel är motsvarande siffra nästan 30 procent.
Hur många barn som utsätts för våld och övergrepp är oklart. Inom socialtjänsten skedde förra året drygt 6 500 aktualiseringar av barn som anmälts på misstanke att fara illa. Den vanligaste anledningen var omsorgssvikt, som drabbar barn när föräldrar har problem med sjukdom, missbruk eller ekonomi.
Vart femte nyfött barn utsätts för tobaksrök. Var tionde fyraåring har övervikt eller fetma. I flera områden i Malmö har minst varannan sexåring karies, som behöver lagas. Dessutom tycks hälso- och sjukvård inte komma alla barn tillgodo.
Det finns alltså kunskap, men den är spretig och osystematisk. Vi behöver en mer samlad och kontinuerlig uppsättning av relevanta data för att kunna skapa ett bra planeringsunderlag. Stora grupper av barn hamnar utanför, inte bara i verkligheten, utan också i datainsamlingen, till exempel papperslösa och nyanlända barn.
Tidiga insatser i barndomen ger stora hälsovinster, både på kort och på lång sikt.
Rapporten ger en rad rekommendationer, däribland:
Stärk barns och ungas delaktighet och inflytande. Skapa strukturer på olika nivåer i kommunen för att följa barnkonventionen.
Koncentrera regelbunden insamling, bearbetning och analys av data om barns livsvillkor, hälsa och skillnader i hälsa i en kommunal barnenhet. Skapa ett barnhälsoindex för att följa utvecklingen och utvärdera insatser, som man nu håller på att göra i Göteborg.
Skapa hälsofrämjande vardagsmiljöer för alla barn med hög kvalitet i förskola och skola, säkra stadsmiljöer som främjar kreativitet, rörelse och möten. Öka möjligheterna till meningsfull fritid genom att satsa på bibliotek, fysisk aktivitet, kultur och skapande verksamheter.
Satsa på tidigt förebyggande arbete mot omsorgssvikt, våld och övergrepp mot barn och öka insatser för barn som utsätts eller riskerar att utsättas.
Ta barnfattigdomen på allvar, prioritera åtgärder mot den och öka tillgången till bra familjebostäder.
Skapa ett systematiskt och planerat mottagande av nyanlända barn med tydliga hälsofrämjande och stödjande strukturer.
Skapa strukturer som främjar tvärprofessionellt och tvärsektoriellt samarbete mellan yrkesgrupper och samhällssektorer, till exempel kommun och region, för att fokusera på barns hälsa.
Gör hälso- och sjukvården, inklusive tandvården, reellt tillgänglig för alla barn på lika villkor oavsett status eller härkomst.
I början av nästa år kommer Malmökommissionen att lägga fram sin slutrapport med förslag till vetenskapligt underbyggda strategier för hur man kan minska skillnader i hälsa i Malmö. Att skapa trygga och goda uppväxtförhållanden för alla barn är grundläggande i arbetet för en socialt hållbar utveckling.
Vi har inte tid att vänta. Arbetet för att göra Malmö till barnens stad måste börja nu.
Senaste kommentarer