Hinder och långsamma ledtider diskuterades, liksom möjligheter för Malmö att driva utvecklingen framåt.

–  Att bygga och planera hållbart är en långsiktig process som vi har arbetat med i många år och kommer att fortsätta arbeta med, men visst kan det gå för långsamt ibland. Medskapande och delaktighet är förutsättningar och det kan vi bli ännu bättre på. Ungbo12 är ett bra exempel, sa Christer Larsson. 

– Oseriösa fastighetsägare är ett av de största problemen, men i Malmö är det dyrt att vara oseriös. Det ska inte gå att tjäna pengar på slumförvaltning, sa Katarina Pelin.  

Miljonprogrammen som case för social hållbarhet

Efter presentation av vinnarna i Ungbo12 och prisutdelning av bostadsminister Stefan Attefall, var det dags för eftermiddagens seminarium kring Miljonprogrammen, hur formar vi stadsdelar som alla vill bo i?

Helsingborgs stad och Lund inledde med att presentera projekt som pågår i två områden för att rusta upp och lyfta städernas miljonprogram.

Nyckelbegrepp som togs upp var delaktighet, den blandade staden och den hela staden. 

Malmö stad presenterade via kommunalrådet Katrin Stjernfeldt-Jammeh (S) Malmökommissionens arbete som exempel på ett större grepp för hela staden. 

– Vi har en ambition att bygga och bli en stad som hänger ihop socialt. Staden växer fort och det är stor omsättning i befolkningen. Trots att vi fattat en lång rad beslut med syftet att  ge lika förutsättningar, ser vi hur skillnaderna ökar. Vi valde därför att ta hjälp och tillsatte en kommission med olika kompetenser, experter med helt olika ingångar men med samma mål och med hälsa på lika villkor som en förutsättning för social hållbarhet.  

Tapio Salonen till höger. Vänster om honom Michael Skoog (S) från Helsingborgs stad.

I miljonprogrammen finns många bostäder som är undermåliga.  I flera av bostäderna bor också invånare som har sämre förutsättningar för hälsa genom till exempel lägre utbildning, låga inkomster eller arbetslöshet.

Men i miljonprogramsområdena finns också kapacitet och resurser, menade flera deltagare, både i publiken och i panelen. Det finns stora ytor och stora möjligheter att förtäta och blanda bebyggelsen och att göra det tillsammans med invånarna. 

– Vi skulle kunna se miljonprogrammen som motor för det svenska samhällsbyggandet, för bortom partipolitiken finns en enorm potential, sa Tapio Salonen. Genom att koppla ombyggnationsbehovet i dessa områden till sysselsättnings- och utbildningsskapande för de många arbetslösa i just dessa områden omformas två problem till en möjlighet för hela staden.   

I publiken satt Carlos Rojas, grundare av Miljardprogrammet. Han efterlyste både mer delaktighet och mer handling.

– Nästa år vill jag se dem som verkligen gjort det, den verklighet som blivit av orden. Ni måste se delaktighet som något som faktiskt behövs, något som höjer kvaliteten, inte som något som är nödvändigt för den demokratiska processen. 

Kima George från A million minds underströk också vikten av att inte stirra sig blind på enstaka områden. 

– Vi vet att möten förändrar människor. Glöm inte bort majoritetssamhället, det är inte bara minoriteterna som behöver insatser. Vi måste mötas. Vi vet att det finns massor av goda exempel, sprid dem så hjälps vi åt.

Kima George från A million minds i mitten. Till vänster syns Birgitta Södertun från Region Skåne och Mats Helmfrid (M) från Lund.

I samtalet deltog:
Michael Skoog, kommunalråd (S), Helsingborg.
Mats Helmfrid, kommunalråd (M), Lund.
Katrin Stjernfeldt-Jammeh, kommunalråd (S), Malmö.
Tapio Salonen, kommissionär och professor i socialt arbete
Anti Avsan, riksdagsledamot och moderaternas bostadspolitiske talesperson
Kima George, vice ordförande i tankesmedjan A Million Minds
Birgitta Södertun (KD), regionråd Region Skåne