Arkiv för kategori ‘Social hållbarhet’

Michael Marmot och Sven-Olof Isacsson inför kvällens seminarium:

torsdag 20 september, 2012

När professor Sir Michael Marmot sist var i Malmö, i mars 2011 då Kommission för ett socialt hållbart Malmö precis påbörjat sitt arbete, hade han två huvudbudskap. Det första var att det finns problem med sociala skillnader i hälsa i Malmö och i Sverige. Det andra löd ”var optimistisk, för forskningen visar att det går att göra något åt det.” 

Under året avslutar Malmökommissionen sitt arbete och ska ge rekommendationer för vad som kan göras på lokal nivå i Malmö, men också peka på vad som krävs på andra nivåer, för att minska sociala skillnader i hälsa i staden. Nu kommer Michael Marmot tillbaka till Malmö för att under fredagen installeras som hedersdoktor på Malmö högskola. I kväll, torsdag 20 september, håller han en föreläsning på temat Fair Society, Healthy Lives, följt av ett samtal med Malmökommissionen och representanter från Malmö stad, Region Skåne och regeringens Framtidskommission

Här skriver professor Marmot och Sven-Olof Isacsson, ordförande i Malmökommissionen inför kvällens seminarium, kl. 18-20 i Orkanen, Malmö högskola, Nordenskiöldsgatan 10, en längre version av dagens inlägg i Sydsvenskan ”Skapa en utveckling som gynnar alla” . Det finns ett fåtal platser kvar på seminariet. Anmäl dig här!

 

Michael Marmot och Sven-Olof Isacsson

Vi har i flera rapporter beskrivit ojämlikhet i hälsa mellan och inom länder i världen och föreslagit strategier och policies för att minska dem på internationell, nationell och lokal nivå . Idag skiljer det mer än 30 år i medellivslängd mellan länder i världen. Ojämlikhet i hälsa definieras som orättfärdiga skillnader, som kan undvikas. Det finns inga biologiska eller psykologiska orsaker bakom dem. Snarare beror de på orättvisa skillnader i de förutsättningar vi har när vi föds, lever, arbetar och åldras. Social orättvisa är en fråga om liv och död. Vi menar att det av etiska skäl är absolut nödvändigt att minska ojämlikhet i hälsa. Dålig hälsa och tidig död drabbar alla som inte tillhör samhällets topp. I alla länder, oavsett inkomstnivå, är hälsa och sjukdom socialt betingade: ju lägre socioekonomisk ställning, desto sämre hälsa. 

Det kanske lättaste sättet att förstå vad orättfärdiga skillnader innebär är att titta på barndomen. Barn råder inte över de omständigheter de föds och lever i. Hälsoskillnader bland barn, som har sin grund i skillnader i sociala, ekonomiska och politiska förhållanden upplevs nog för de flesta som orättfärdiga. I teorin har vuxna större möjlighet att påverka sin hälsa, men vår forskning visar att även människors kontroll över sina liv hänger ihop med sociala och ekonomiska villkor. Ju sämre livsvillkor, desto svårare att engagera sig i sin hälsa. Ojämlikheten, eller orättfärdigheten, uppstår framförallt genom de olika förutsättningar under vilka man gör sina val. Förutsättningar som kommun, region och stat till stor del kan påverka. 

Fair Society, Healthy Lives är titeln på den rapport som publicerades 2010 med rekommendationer för hur hälsoskillnader i England skulle kunna minskas. Utgångspunkten för det arbetet, liksom för Malmökommissionen, är sambandet mellan sociala, strukturella förutsättningar (t.ex. utbildning, arbete och inkomst) och hälsa. Det handlar om hur vi skapar en hållbar utveckling med mindre dramatiska skillnader. Mindre sociala skillnader ger ett samhälle med ökad sammanhållning och färre konflikter, något som gynnar hela befolkningen. Rik som fattig. 

Medvetenheten ökar i olika politiska läger världen över. Frågan om ökade sociala skillnader i hälsa i Sverige blir allt svårare att värja sig mot, liksom behovet av kunskapsbaserade politiska beslut. Många initiativ är på gång runt om i landet. Inom Sveriges kommuner och landstings Samling för social hållbarhet – minska skillnader i hälsa samarbetar för närvarande drygt 20 kommuner och landsting, alla med olika politiska uppdrag att minska ojämlikhet i hälsa. 

För att lyckas förbättra förutsättningarna för hälsa och välbefinnande för Malmöborna måste medvetenheten och engagemanget upprätthållas, både inom politiken, i Malmö stads organisation och på andra nivåer. På politisk nivå bör frågan om hur ett beslut påverkar befolkningens hälsa i allmänhet och fördelningen av hälsa i synnerhet, finnas med i varje beslutsprocess. 

Viktigt är också att, än mer än vad som varit möjligt under den tid Malmökommissionen verkat, involvera civilsamhället och näringslivet i arbetet för social hållbarhet framöver. Vi har under arbetets gång sett den kraft som finns i Malmö på många sätt, både inom och utom kommunens organisation. Att skillnaderna i Malmö inte är ännu större än vad de faktiskt är, trots en utmanande tid för staden med en snabb förändring, en växande befolkning, stor omflyttning, hög arbetslöshet och ökade inkomstskillnader, behöver analyseras vidare.

Var optimistiska, det går att göra något åt ojämlikhet i hälsa! var budskapet för drygt ett år sedan. Vi är fortfarande optimistiska. Vi tror det går att bromsa denna oacceptabla utveckling. Mycket fungerar väl, men mycket kan göras bättre och annorlunda, ibland med endast små förändringar.  

Ur ett internationellt perspektiv ses Malmö stads initiativ att med bred politisk uppslutning starta en lokal kommission, som en förebild för många andra städer och länder. Efter föreläsningen imorgon ser vi fram emot ett givande samtal med representanter från kommunstyrelsen, regionstyrelsen och regeringens Framtidskommission om Malmös och Sveriges förutsättningar för en socialt hållbar utveckling. Vi hoppas att det blir början på ett givande samarbete som förstärks ytterligare när Malmökommissionen lämnat sina rekommendationer. 

Michael Marmot
Professor i epidemiologi
Chef för Institute of Healthy Equity,
University College of London
Ordförande för WHO Europas Review of Social Determinants of Health and the Health Divide  

Sven-Olof Isacsson
Professor emeritus i socialmedicin
Lunds universitet
Ordförande i Kommission för ett socialt hållbart Malmö

Satsning för förbättrad utbildning för utrikes födda elever

fredag 14 september, 2012

I budgetpropositionen för 2013 presenterade regeringen igår insatser på totalt 409 miljoner kronor 2013-2016 för att förbättra utbildningen för utrikesfödda elever.

Resultaten för elever som har invandrat till Sverige efter skolstart har sjunkit de senaste åren. Faktorer som spelar in är vilken utbildning de har med sig och i vilken ålder de kommer till Sverige. För dem som invandrar till Sverige i vuxen ålder är kunskaper i det svenska språket nyckeln till att få ett arbete och bli delaktiga i samhället. Detta berör Malmö i stor utsträckning. Flera av de underlag som tagits fram till kommissionen berör frågorna.

I Malmö är 4148 skolbarn utrikes födda (2010). Av dessa har drygt hälften bott i Sverige höst fem år. Ungdomar som är 15 år och har bott i Sverige i högst fem år är en särskilt utsatt grupp. Det påvisar professor och kommissionär Nihad Bunar i sin underlagsrapport till kommissionen. I Malmö utgjorde den gruppen 231 personer som nu går i olika skolor i staden. I en stadsdel är det 62 barn med denna erfarenhet, vilket motsvarar två skolklasser. 

Sammanlagt har kommissionen utarbetat fem vetenskapliga underlagsrapporter som omfattar förskolan, skolan och integrationsutmaningar, gymnasieskolan, fritidshem och föräldramedverkan i mångkulturella miljöer. Alla med siktet inställt på förutsättningar för Malmös barns hälsa, utveckling och lärande. Rekommenderar dem skarpt (se länkar nedan).

I våras hölls en stor internationell kongress om effektiv skola i Malmö. Denna ICSEI-kongress (International Congress for School Effectiveness and Improvement) samlade delegater från 40 olika länder, i huvudsak världsledande forskare. 

Sammanfattar man konferensens budskap så var det att den empiri och forskning som finns inte används i den utsträckning som skulle önskas. Reformarbetet som pågår över hela världen bygger i huvudsak på värderingar och föreställningar som kopieras mellan länder. Det är snarare så att den rörelse som professorerna beskrev vittnar om att man går i helt motsatt riktning än det som forskningssamhället är eniga om. Men det positiva är att det finns stora förändringspotentialer, som är uttryckta i gedigen forskning. 

Här är de rapporter som tagits fram för kommissionen, som rör utbildning

Skolan och staden – forskningsperspektiv på integration och skolrelaterade klyftor i den moderna staden, Nihad Bunar

Förskolans betydelse för barns utveckling, lärande och hälsa, Sven Persson

God kvalitet i fritidshem - grund för elevers utveckling, lärande och hälsa, Ann Ludvigsson och Carin Falkner

Gymnasieskolan, inte en skola för alla? En forskningssammanställning om låg utbildning och hälsa. Margareta Cederberg

”Att behålla mitt och lära mig något nytt” Föräldraengagemang i mångkulturella områden. Laid Bouakaz

/Anna Balkfors
Huvudsekreterare, Malmökommissionen

Idrottsrörelse med socialt engagemang

fredag 7 september, 2012

Vi hade ett fantastiskt inspirerande möte i veckan med sex personligheter som representerar tre av Malmös idrottsföreningar; Nicolas Lunabba och  Mathias de Jallad från helamalmö, Isabella Striner från FC Rosengård och Leif Almö och Mattias Carlerstan från Enighet.

Vi träffades i WVWS – World Village for Women Sports tillfälliga kontor och utställningslokal där Malin Eggertz Forsmark, gymnastikförbundets ordförande och nu vd för WVWS stod värd för detta möte mellan kommissionen och delar av idrottsrörelsen i Malmö.   

Från vänster: Leif Almö, Nicolas Lunabba, Malin Eggertz Forsmark, Isabella Striner, Sven-Olof Isacsson och Mattias Carlerstan.

Varför är det inte värre, är en fråga som lyfts under kommissionens arbete med de olika analyserna som gjorts av hälsoförhållanden? Vilka är de strukturer, mekanismer, verksamheter, människor som verkar hälsofrämjande i Malmö?

Självklart spelar idrottsrörelse tillsammans med kultur-, och föreningsliv en centralroll som skapar mening, gemenskap och mötesplatser utanför kommunens domäner. Idrottslivet spelar onekligen en viktig roll för Malmö. Här finns det platser att gå till efter skolan, med förebilder, miljöer att växa och utvecklas i möten med andra barn och vuxna som lyssnar och bryr sig. Mötesplatser som alla, oavsett ålder, kön och ursprung är välkomna till. Och så klart verka för barn och ungdomars fysiska, mentala och social utveckling. 

I Malmö finns ca 400 idrottsföreningar. Vi mötte tre av dessa som har gemensamt att de får stöd av BRÅ (Brottsförebyggande rådet).

Flera av de strukturer som behövs för att minska ojämlikheterna i hälsa – för att göra Malmö till en socialt hållbar stad – finns genom föreningslivets infrastruktur. Hur kan kommunen på bästa sätt nära den infrastrukturen och skapa förutsättningar för att stärka de goda exemplen, är en fråga som kommissionen har med sig. Än mer efter detta möte med helamalmö, FC Rosengård och Enighet.

/Anna Balkfors
huvudsekreterare

Potential för social hållbarhet lyftes i Almedalen

tisdag 10 juli, 2012

Lördagen den 7 juli hade Öresundshuset i Almedalen temat social hållbarhet och flera kommissionärer deltog i de seminarier som hölls.  

Dagens första diskussioner handlade om hur vi bygger hållbara bostäder i Malmö. I samtalen deltog, förutom hela publiken, också Ilmar Reepalu (S), kommunalråd i Malmö, Stefan Lindvall, vd för Fastighetsägarna Syd samt kommissionärerna Christer Larsson, stadsbyggnadsdirektör och Katarina Pelin, miljödirektör. 

Katarina Pelin, moderatorn Lydia Cappulicchio och Christer Larsson vid seminarium om hållbara bostäder. Almedalen 2012.

Hinder och långsamma ledtider diskuterades, liksom möjligheter för Malmö att driva utvecklingen framåt.

–  Att bygga och planera hållbart är en långsiktig process som vi har arbetat med i många år och kommer att fortsätta arbeta med, men visst kan det gå för långsamt ibland. Medskapande och delaktighet är förutsättningar och det kan vi bli ännu bättre på. Ungbo12 är ett bra exempel, sa Christer Larsson. 

– Oseriösa fastighetsägare är ett av de största problemen, men i Malmö är det dyrt att vara oseriös. Det ska inte gå att tjäna pengar på slumförvaltning, sa Katarina Pelin.  

Miljonprogrammen som case för social hållbarhet

Efter presentation av vinnarna i Ungbo12 och prisutdelning av bostadsminister Stefan Attefall, var det dags för eftermiddagens seminarium kring Miljonprogrammen, hur formar vi stadsdelar som alla vill bo i?

Helsingborgs stad och Lund inledde med att presentera projekt som pågår i två områden för att rusta upp och lyfta städernas miljonprogram.

Nyckelbegrepp som togs upp var delaktighet, den blandade staden och den hela staden. 

Malmö stad presenterade via kommunalrådet Katrin Stjernfeldt-Jammeh (S) Malmökommissionens arbete som exempel på ett större grepp för hela staden. 

– Vi har en ambition att bygga och bli en stad som hänger ihop socialt. Staden växer fort och det är stor omsättning i befolkningen. Trots att vi fattat en lång rad beslut med syftet att  ge lika förutsättningar, ser vi hur skillnaderna ökar. Vi valde därför att ta hjälp och tillsatte en kommission med olika kompetenser, experter med helt olika ingångar men med samma mål och med hälsa på lika villkor som en förutsättning för social hållbarhet.  

Tapio Salonen till höger. Vänster om honom Michael Skoog (S) från Helsingborgs stad.

I miljonprogrammen finns många bostäder som är undermåliga.  I flera av bostäderna bor också invånare som har sämre förutsättningar för hälsa genom till exempel lägre utbildning, låga inkomster eller arbetslöshet.

Men i miljonprogramsområdena finns också kapacitet och resurser, menade flera deltagare, både i publiken och i panelen. Det finns stora ytor och stora möjligheter att förtäta och blanda bebyggelsen och att göra det tillsammans med invånarna. 

– Vi skulle kunna se miljonprogrammen som motor för det svenska samhällsbyggandet, för bortom partipolitiken finns en enorm potential, sa Tapio Salonen. Genom att koppla ombyggnationsbehovet i dessa områden till sysselsättnings- och utbildningsskapande för de många arbetslösa i just dessa områden omformas två problem till en möjlighet för hela staden.   

I publiken satt Carlos Rojas, grundare av Miljardprogrammet. Han efterlyste både mer delaktighet och mer handling.

– Nästa år vill jag se dem som verkligen gjort det, den verklighet som blivit av orden. Ni måste se delaktighet som något som faktiskt behövs, något som höjer kvaliteten, inte som något som är nödvändigt för den demokratiska processen. 

Kima George från A million minds underströk också vikten av att inte stirra sig blind på enstaka områden. 

– Vi vet att möten förändrar människor. Glöm inte bort majoritetssamhället, det är inte bara minoriteterna som behöver insatser. Vi måste mötas. Vi vet att det finns massor av goda exempel, sprid dem så hjälps vi åt.

Kima George från A million minds i mitten. Till vänster syns Birgitta Södertun från Region Skåne och Mats Helmfrid (M) från Lund.

I samtalet deltog:
Michael Skoog, kommunalråd (S), Helsingborg.
Mats Helmfrid, kommunalråd (M), Lund.
Katrin Stjernfeldt-Jammeh, kommunalråd (S), Malmö.
Tapio Salonen, kommissionär och professor i socialt arbete
Anti Avsan, riksdagsledamot och moderaternas bostadspolitiske talesperson
Kima George, vice ordförande i tankesmedjan A Million Minds
Birgitta Södertun (KD), regionråd Region Skåne

Bakom ”det dolda Malmö” -en föränderlig stad i spännande utvecklingsfas

fredag 8 juni, 2012

Reaktionerna har varit många och engagerade på den rapport som släpps idag. Läs och ladda ner den här. Studien har väckt uppmärksamhet för att den bland annat lyfter fram frågor och aspekter som vanligtvis inte kommit fram i debatten om Malmös utveckling.

Att många Malmöbor har svårt att klara försörjning och etablera sig i arbetslivet och offentliga trygghetssystem är välbekant sedan tidigare. Men att så många hamnar vid sidan om och även osynliggörs i offentlig statistik har förvånat många. Bakom ”det dolda Malmö” döljs en rad skilda fenomen och livsvillkor.

Studien visar på ett fortsatt behov av att fördjupat studera vad som döljer sig bakom dessa siffror.

Något som också sticker ut är den ökade inkomstojämlikheten i en stad som Malmö. Medan de allra flesta hushåll fått det bättre under senare år sticker den rikaste tiondelen iväg samtidigt som den fattigaste tiondelen halkar efter. Detta skapar en grogrund för ojämlika levnadsvillkor och driver på uppdelningen i boende och sociala sammanhang.

Vi bor och umgås numera allt mer med människor som liknar oss själva. På sikt utmanar detta social sammanhållning och förståelse mellan olika grupper. Detta gäller inte minst i en stad som Malmö som är en kompakt liten storstad där människor med olikartade förutsättningar och villkor bor och verkar tätt inpå varandra. Detta kan skapa spänningar och oro men kan också vändas till något konstruktivt och positivt i en ny fas i stadens utveckling.

Rapportens centrala resultat om Malmö som en dynamisk och föränderlig stad pekar på behovet av en bred social investeringspolitik för att ta tillvara den kraft och förmågor som invånarna innehar. System och regelverk måste ständigt förnyas för att klara sina uppgifter.

Malmö är inne i en spännande utvecklingsfas. Behov av nytänkande och breda reformer utmanar invanda ordningar och tankesätt.

/Tapio Salonen
kommissionär och professor i socialt arbete, Malmö högskola