Arkiv för kategori ‘Segregation’

Bakom ”det dolda Malmö” -en föränderlig stad i spännande utvecklingsfas

fredag 8 juni, 2012

Reaktionerna har varit många och engagerade på den rapport som släpps idag. Läs och ladda ner den här. Studien har väckt uppmärksamhet för att den bland annat lyfter fram frågor och aspekter som vanligtvis inte kommit fram i debatten om Malmös utveckling.

Att många Malmöbor har svårt att klara försörjning och etablera sig i arbetslivet och offentliga trygghetssystem är välbekant sedan tidigare. Men att så många hamnar vid sidan om och även osynliggörs i offentlig statistik har förvånat många. Bakom ”det dolda Malmö” döljs en rad skilda fenomen och livsvillkor.

Studien visar på ett fortsatt behov av att fördjupat studera vad som döljer sig bakom dessa siffror.

Något som också sticker ut är den ökade inkomstojämlikheten i en stad som Malmö. Medan de allra flesta hushåll fått det bättre under senare år sticker den rikaste tiondelen iväg samtidigt som den fattigaste tiondelen halkar efter. Detta skapar en grogrund för ojämlika levnadsvillkor och driver på uppdelningen i boende och sociala sammanhang.

Vi bor och umgås numera allt mer med människor som liknar oss själva. På sikt utmanar detta social sammanhållning och förståelse mellan olika grupper. Detta gäller inte minst i en stad som Malmö som är en kompakt liten storstad där människor med olikartade förutsättningar och villkor bor och verkar tätt inpå varandra. Detta kan skapa spänningar och oro men kan också vändas till något konstruktivt och positivt i en ny fas i stadens utveckling.

Rapportens centrala resultat om Malmö som en dynamisk och föränderlig stad pekar på behovet av en bred social investeringspolitik för att ta tillvara den kraft och förmågor som invånarna innehar. System och regelverk måste ständigt förnyas för att klara sina uppgifter.

Malmö är inne i en spännande utvecklingsfas. Behov av nytänkande och breda reformer utmanar invanda ordningar och tankesätt.

/Tapio Salonen
kommissionär och professor i socialt arbete, Malmö högskola

Hur mår du, Malmö?

tisdag 27 mars, 2012

Sydsvenskan 24 mars 2012

Den frågan söker Sydsvenskan svar på i helgens många artiklar om Malmö. Både lördagens och söndagens artiklar kan nästan ses som en bakgrundsbeskrivning till kommissionens uppdrag. http://www.sydsvenskan.se/
hurmardumalmo

Artiklarna sätter fingret på strukturella utmaningar som inkomstojämlikhet och integrationspolitik, arbetsmarknadsfrågor och skolpolitik och söker efter orsaker och samband; enskilda politikers misslyckanden eller strukturella mekanismer som inte kan påverkas kommunalt?

Artiklarna ramas in av berättelser från Malmöbor. Alla verkar vilja att det ska bli bättre. Eldsjälen Nicolas Lunabbas, som är verksamhetsansvarig för Helamalmö presenteras i söndagens tidning. Det som slår mig gång på gång i arbetet med kommissionen är att det finns många i Malmö och även icke malmöbor som har ett otroligt engagemang för att göra staden bättre. Det finns genuina samhällsentreprenörer och eldsjälar som Nicolas Lunabbas på flera håll i staden, men också forskare som just nu dedicerar tid och kunskap till Malmö genom kommissionen.

Som i tisdags kväll då vi hade ett möte med kommissionärer, forskare och stadsplanerare. Gruppen bänder i frågeställningar om hur man med fysisk planering kan minska segregationen. Bland annat presenterades en underlagsrapport som publiceras snart; Kan socialt kapital byggas in i bostadsområden?”. Det händer något i dessa många möten som nu pågår mellan forskare och praktiker. Det är inte helt gnisselfritt och det finns en viss frustration från praktiker om att inte komma till skott, att inte direkt komma fram till lösningar. Samtidigt som det finns en ödmjukhet inför att man inte kan hoppa över frågorna om vad som är orsaken, om samband och om hur det faktiskt ser ut.

Och i onsdags modererade jag en workshop som kommissionär Marie Köhler initierat. Hon har engagerat tio forskare, som ställer upp med sin expertis för att de har ett engagemang för Malmö och särskilt för barn. De har alla skrivit vetenskapliga underlag med slutsatser om vad som är möjligt att påverka för att skapa bättre förutsättningar för barn och ungas uppväxtvillkor i Malmö.

Att de engagerar sig tror jag dels beror på övertygelsen om att det går att påverka förutsättningarna för barn och unga i Malmö och för att det finns en tydlig efterfrågan från beslutsfattare, från kommunstyrelsen. Genom att tillsätta kommissionen har man bett forskarsamhället om hjälp. Hur kommande förslag tas emot och vad man väljer att genomföra vet vi inte idag, men att Malmös sociala skillnader innebär stora utmaningar för staden och att det krävs förändring för att det ska bli bättre verkar alla vara överens om.

/Anna Balkfors
huvudsekreterare Malmökommissionen

Splittrad stad

tisdag 30 augusti, 2011

Ledaren i gårdagens Sydsvenskan har rubriken ”Splittrad stad” och i texten framhålls några av Malmös stora utmaningar. Det är utmaningar och frågeställningar som känns igen i det uppdrag som kommunstyrelsen i Malmö gett Malmökommissionen. Vi ska lämna förslag på strategier för vad som är möjligt att påverka för att minska de ojämlika skillnader i hälsa som finns i Malmö. Fokus är på de sociala faktorer som påverkar hälsa, hälsans sociala bestämningsfaktorer. 

Det finns en stark koppling mellan utbildning, försörjning och hälsa. En bild i den brittiska Marmotrapporten illustrerar detta samband tydligt. Den är från en brittisk studie där man följt barns kognitiva förmåga från 2 års ålder till 10 år, kopplat till barnens sociala och ekonomiska situation. 

Bild: översatt och omarbetad från ”Fair Society, Healthy Lives”, The Marmot Review 2010. Figur 6, sid. 23

I figuren kan man följa att de som har hög kognitiv förmåga vid 2 års ålder, men låg socioekonomisk status tappar i förhållande till de som har hög socioekonomisk status. Vid 6 års ålder har de som hade låg kognitiv förmåga men hög socioekonomisk status gått om de med hög kognitiv förmåga och låg socioekonomisk status. 

Nu går det inte att direkt översätta detta till svenska förhållanden, men det väcker frågan om hur väl förskola och skola kompenserar för de sociala och ekonomiska förutsättningarna och ger förutsättningar för alla barn att utveckla sin kognitiva förmåga.

Sydsvenskans ledare lyfter fram att det finns stora geografiska skillnader. Att knappt 28% av eleverna går ut grundskolan med behörighet på en skola i Malmö och 98% på en skola i en annan del av Malmö vittnar om utmaningar.

Ska man bygga en citytunnel eller bro föranleds det av åratal av planering och förprojektering. Hur löser man den uppgiften absolut bäst, vad kommer det att kosta och vilka får uppdraget att sjösätta det? Kommissionens uppdrag kan ses som en förprojektering av ett omfattande socialt förändringsarbete. Utgående från bästa tillgängliga forskning; vad är möjligt att på en strukturell nivå påverka för att ge alla Malmöbor bättre förutsättningar för god hälsa?

/Anna Balkfors
Huvudsekreterare