Malmökommissionen

En blogg om Malmökommissionen

Kategori: Nyhet

Malmös väg mot en hållbar framtid, Hälsa, välfärd och rättvisa

Så heter den, slutrapporten som vi presenterade för exakt en vecka sedan i ett fullsatt Moriskan.  Lokalen var fylld till bristningsgränsen med 300 personer. Det var många kända ansikten med forskare och
personer som bidragit på ett ovärderligt sätt till kommissionens arbete under dessa två år.

Mer om det sedan, först något om slutrapporten.

Det är ingen idé att finnas till om man inte behövs till nåt. Därför måste samhället inrättas så att alla behövs. Vi kräver att behövas! Citatet som inleder rapporten, kommer från Tage Danielssons Barnens manifest i sopor.  Barn och ungas uppväxtvillkor står i centrum för rapportens slutsatser.

Rapporten är omfattande och innehåller dels en analys om hälsoläget i Malmö och vad som orsakar skillnader i hälsa. Dels en förståelse för Malmö; den historiska och demografiska utvecklingen, erfarenheter från tidigare satsningar och aspekter som påverkar detta och slutligen rekommendationer.

Rapporten innehåller två övergripande rekommendationer.  Den första handlar om att etablera en social investeringspolitik som kan utjämna skillnaderna i levnadsvillkor och göra samhällssystemen mer jämlika.
Den andra rekommendationen handlar om att förändra de processer som dessa system ingår i genom att demokratisera styrningen.

Kommissionens två övergripande rekommendationer täcker in sammanlagt 24 mål och 72 åtgärder indelade i sex områden: barn och ungas vardagsvillkor, boendemiljö och stadsplanering, utbildning, inkomst och arbete, hälso-och sjukvård samt förändrade processer för en hållbar utveckling.

Mitt under presentationen kom professor Sir Michael Marmot gående genom folkhavet, direkt från London. Det var en överraskning även för
alla kommissionärer. Marmot har, liksom många andra stöttat kommissionens arbete på ett ovärderligt sett. I publiken på Moriskan fanns, förutom många som medverkat under arbetets gång; politiker från Malmö stad och regionen, generaldirektörer från statliga verk, representanter från civilsamhället, FHI, SKL, flera andra landsting och regioner som arbetar med samma ambition som Malmö stad som  Västra Götaland och  Östergötland. Jag önskar vi hade haft ett helt dygn på oss att prata med alla om innehållet i rapporten och framför allt vägen framåt. Men nu rullar bollen, det märks inte minst i media, och den politiska beredningen av kommissionens slutrapport är i gång.

Jag är så otroligt tacksam och nästan förundrad över det engagemang som kommissionärerna, så många forskare och personer från olika
områden visat under dessa två år. Det måste hänga samman med ett genuint engagemang för frågorna och en övertygelsen om att hälsa är en förutsättning för hållbar utveckling. Sammantaget har 52 forskare har medverkat i framtagandet av underlagsrapporter och drygt 2000 personer har i medverkat i dialoger och på annat sätt. Det är inte kvantiten som räknas, men den omfattande processen har skapat ett fantastiskt nätverk för Malmö. Förutom slutrapporten och underlagsrapporterna så har arbetet genererat nya samarbeten mellan olika forskar discipliner, mellan forskare och praktiker, mellan olika aktörer.

Kanske har kommissionens arbete genererat en ny förståelse för social hållbarhet, ny kunskap och till och med förändring i något avseende
under resans gång. En resa som nu fortsätter!

Slutrapporten går att ladda ner på www.malmo.se/kommission . De tryckta exemplaren är slut, men nya väntas i slutet av mars.

Gör Malmö till barnens stad

Det skriver Marie Köhler, kommissionär, barnhälsovårdsöverläkare och verksamhetschef vid Kunskapscentrum för barnhälsovård i Region Skåne i dagens Sydsvenska dagbladet: ”De siffror som finns säger oss att många barn i Malmö mår utmärkt, men att stora grupper löper stor risk för psykisk, fysisk och social ohälsa.”

Artikeln skrivs bland annat med anledning av att Köhlers underlagsrapport till kommissionen, antologin Barn i Malmö skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa publiceras idag.

Vi låter henne säga samma sak här och passar på att tipsa om kvällens samtal mellan kommissionärerna Kerstin Larsson och Marie Köhler kl. 21.00 i lokala TV Malmö. Avsnittet läggs även ut på kommissionens hemsida www.malmo.se/kommission  i början av nästa vecka.

Malmö har lyckats förflytta sig från industristad till kunskapsstad. Men fortfarande är det en socialt, ekonomiskt och hälsomässigt segregerad stad. Den största andelen barnfattigdom i Sverige finns här. Nu är det dags att göra nästa förändring. Malmö måste bli barnens stad där alla barn har både nutidstro och framtidstro.

För ett par år sedan kom Världshälsoorganisationens globala rapport Closing the gap in a generation. På vetenskaplig grund konstaterar man att skilda livsvillkor skapar enorma skillnader i hälsa i världen, skillnader som innebär stort lidande och resursslöseri, vilket varken är etiskt eller ekonomiskt försvarbart. En förändring på ett samhälleligt plan är nödvändig.

Kan detta översättas till barns situation i Malmö? Definitivt ja!

Idag publiceras rapporten Barn i Malmö – skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa som tagits fram på uppdrag av Malmökommissionen. Den utgår från vetenskapliga data och erfarenheter av arbete med barns hälsa ur både lokala och nationella perspektiv. Forskare bidrar med fördjupad och aktuell kunskap om barns rättigheter och om barn i olika former av utsatthet. Mödra- och barnhälsovård samt elevhälsan diskuterar möjligheter att förbättra barns hälsa. Utbildningsfrågan diskuteras i andra rapporter från kommissionen.

Vad vet vi om barns hälsa och livsvillkor i Malmö? Både lite och mycket. De siffror som finns säger oss att många barn i Malmö har det bra och mår utmärkt, men att stora grupper av barn lever under svåra omständigheter och löper stora risker för psykisk, fysisk och social ohälsa.

Vart tredje barn i Malmö lever i fattigdom, i vissa stadsdelar runt hälften. Hemlösheten bland barn ökar, 240 barn var hemlösa den 1 oktober 2011, och cirka 30 barn berörs årligen av vräkningar. Av Malmös fyraåringar är 9 procent trångbodda. I en stadsdel är motsvarande siffra nästan 30 procent.

Hur många barn som utsätts för våld och övergrepp är oklart. Inom socialtjänsten skedde förra året drygt 6 500 aktualiseringar av barn som anmälts på misstanke att fara illa. Den vanligaste anledningen var omsorgssvikt, som drabbar barn när föräldrar har problem med sjukdom, missbruk eller ekonomi.

Vart femte nyfött barn utsätts för tobaksrök. Var tionde fyraåring har övervikt eller fetma. I flera områden i Malmö har minst varannan sexåring karies, som behöver lagas. Dessutom tycks hälso- och sjukvård inte komma alla barn tillgodo.

Det finns alltså kunskap, men den är spretig och osystematisk. Vi behöver en mer samlad och kontinuerlig uppsättning av relevanta data för att kunna skapa ett bra planeringsunderlag. Stora grupper av barn hamnar utanför, inte bara i verkligheten, utan också i datainsamlingen, till exempel papperslösa och nyanlända barn.

Tidiga insatser i barndomen ger stora hälsovinster, både på kort och på lång sikt.

Rapporten ger en rad rekommendationer, däribland:

Stärk barns och ungas delaktighet och inflytande. Skapa strukturer på olika nivåer i kommunen för att följa barnkonventionen.
Koncentrera regelbunden insamling, bearbetning och analys av data om barns livsvillkor, hälsa och skillnader i hälsa i en kommunal barnenhet. Skapa ett barnhälsoindex för att följa utvecklingen och utvärdera insatser, som man nu håller på att göra i Göteborg.
Skapa hälsofrämjande vardagsmiljöer för alla barn med hög kvalitet i förskola och skola, säkra stadsmiljöer som främjar kreativitet, rörelse och möten. Öka möjligheterna till meningsfull fritid genom att satsa på bibliotek, fysisk aktivitet, kultur och skapande verksamheter.
Satsa på tidigt förebyggande arbete mot omsorgssvikt, våld och övergrepp mot barn och öka insatser för barn som utsätts eller riskerar att utsättas.
Ta barnfattigdomen på allvar, prioritera åtgärder mot den och öka tillgången till bra familjebostäder.
Skapa ett systematiskt och planerat mottagande av nyanlända barn med tydliga hälsofrämjande och stödjande strukturer.
Skapa strukturer som främjar tvärprofessionellt och tvärsektoriellt samarbete mellan yrkesgrupper och samhällssektorer, till exempel kommun och region, för att fokusera på barns hälsa.
Gör hälso- och sjukvården, inklusive tandvården, reellt tillgänglig för alla barn på lika villkor oavsett status eller härkomst.
I början av nästa år kommer Malmökommissionen att lägga fram sin slutrapport med förslag till vetenskapligt underbyggda strategier för hur man kan minska skillnader i hälsa i Malmö. Att skapa trygga och goda uppväxtförhållanden för alla barn är grundläggande i arbetet för en socialt hållbar utveckling.

Vi har inte tid att vänta. Arbetet för att göra Malmö till barnens stad måste börja nu.

Malmökommissionen © 2012-2017