Kommissionen har under arbetets gång frågat sig varför det inte ser värre ut i Malmö än vad det faktiskt gör. Med så hög arbetslöshet och barnfattigdom – borde inte hälsoläget vara värre?
Tanken om att kulturen i Malmö kan vara en av flera bidragande mekanismer befästes i torsdags då kommissionen anordnade ett kultursamtal där delar av Malmös kulturliv deltog. Genomgående för kvällens diskussioner var just övertygelsen om att kulturen kan ha en positiv inverkan på hälsa – att kulturaktiviteter i sig, men även de sociala sammanhang som de genererar, faktiskt gör oss friskare och ökar vårt välbefinnande.
Lars Mogensen var kvällens moderator och reporter.
Samtal om kulturens betydelse för hälsa. 18 oktober 2012. Klicka för att se intervjuer med deltagare.
Kulturdirektör Elisabeth Lundgren uppmanade till mer fokus på det breddade kulturbegreppet där delaktighet, involvering, trygghet och tillit är centrala delar. Kultur är inte bara det som sker inom operans och konsthallens väggar, utan någonting långt större och mer utbrett än så.
Kultur har naturligtvis ett egenvärde. Kulturen behöver inte sättas i relation till någonting annat för att rättfärdigas. Men om kulturen kan hjälpa oss att bli friskare, att minska sociala skillnader i hälsa och dessutom bidrar till samhällsekonomiska vinster så bör även det sättas i ljuset för att fördjupa förståelsen kring kulturens påverkan på såväl individen som samhället i stort.
Kommissionär Per-Olof Östergren, professor i socialmedicin, pratade under kultursamtalet i hälsoekonomiska termer om de samhälleliga vinster som ett ökat kulturdeltagande skulle kunna föra med sig. Han berättade om beräkningar som visar att risken att dö i förtid är 33 % lägre för människor som aktivt deltar i olika kulturaktiviteter. Och varje år genererar låg kulturell aktivitet bland medborgarna en samhällsekonomisk förlust på 5-10 miljarder kronor.
Under samtalet enades alla om att det finns någonting friskt i att Malmö har en stolthet i sitt kulturliv. Att jobba med det som är friskt är nyckeln till att komma vidare – Malmös kulturliv är centralt i ambitionen att bli en socialt hållbar stad.
Återkommande under samtalet var det som Elisabeth Lundgren statuerade inledningsvis – att definitionen och betydelsen av kultur behöver breddas. Samtidigt måste vi också agera efter det och inte riva och sanera konst som inte ”passar in”.
Hela staden kan användas som kulturarena. Badplatsen i Västra hamnen nämndes som strålande exempel; den var inte tänkt som en allmän badplats men folk åkte dit och badade ändå. Då reagerade man inte genom att bygga ett stängsel utan lät det istället vara öppet för allmänheten.
Att kulturen ska vara gratis, åtminstone för barn och unga, diskuterades under kvällen. Och om man lyckas med detta – att göra kulturen mer tillgäng för alla – då kan kulturen än mer bli en arena för mötesplatser, integration och friskare människor.
