För ett tag sedan träffade kommissionär Mikael Stigendal, professor i sociologi på Malmö högskola, en klass på Borgarskolan i Malmö. Eleverna fick också träffa KRIS (Kriminellas Revansch i Samhället) och Natalie Månsson från Bryggan. Klassen fick sedan i uppgift av sin lärare att skriva en debattartikel om hur kriminaliteten i Malmö kan bekämpas.
Uppdraget löd: Du bestämmer dig för att delta genom att skriva en debattartikel där du argumenterar för ett sätt att minska kriminaliteten i Malmö. Din tes ska vara tydlig och du ska ha tre argument som stödjer tesen. Är det genom förebyggande arbete, hårdare straff, ökad integration, förbättrad psykiatrisk vård eller finns det andra sätt att bekämpa brottslighet? Koncentrera dig på ett sätt att förhindra brott.
Resultatet blev flera intressanta artiklar, som samtliga kommissionärer i Malmökommissionen fått del av och som vi gärna delar vidare. Här publicerar vi en av dem, skriven av Nathalie Zekovski, SA11A, Malmö Borgarskola:
Fler fritidsgårdar för ungdomar
Vi ungdomar har ingenstans att ta vägen nu för tiden. Man känner sig rastlös eftersom det inte finns något att göra. Det finns inga fritidsgårdar och inga aktiviteter, Det leder till att de flesta väljer den kriminella vägen för att fördriva tiden och kriminaliteten ökar sakta men säkert bland oss ungdomar.
Vi i klassen hade besök för ett par dagar sedan av professor Mikael Stigendal som pratade med oss om hur man ska bekämpa kriminaliteten i Malmö. Han sade något som gjorde mig rätt så chockad, att fritidsgårdar var det första som togs bort när det var kris på nittiotalet. Men varför?
Fritidsgårdar är något vi ungdomar behöver för att komma så långt bort den kriminella världen som möjligt. Hade vi haft tillräckligt med fritidsgårdar hade det sett mycket bättre ut bland oss ungdomar och det vet jag genom att jag hade ett par vänner som hamnade i det kriminella spåret på grund av att de inte hade något att göra på sin fritid. Det började med att de var för gamla för att vara på fritidsgården och så fort de inte hade något att göra gjorde de alltid något dumt. De blev kriminella till slut och med tiden blev polisstationen en del av deras vardag.
Fritidsgårdar är något ungdomar tycker är roligt att gå till, ett ställe där man trivs på, ett ställe där du och dina vänner kan göra aktiviteter tillsammans eller umgås och ha det roligt. Det är som ett andra hem. Man tänker inte på att göra dåliga saker om det finns något roligt att göra. Jag tror att alla föredrar det roliga framför det dåliga.
Du håller dig automatiskt borta från allt som händer där ute eftersom du är upptagen med något som får dig att låta bli att tänka på det dåliga. Man har det roligt med sina vänner, vad mer behöver man?
Ett ställe vi kan gå till är något vi verkligen behöver och fritidsgårdar är väldigt bra för ungdomar som har det svårt inom familjen. Det är också bra för ungdomar som behöver någon att prata med. Det finns alltid någon man kan vända sig till vad det än gäller. Det finns även hjälp för de ungdomar som har mycket läxor i skolan eller de ungdomar som har det svårt men vill lyckas i livet. Det finns alltså all sorts hjälp vi behöver.
Man är omringad av vuxna fritidsledare som visar hur man ska bete sig och visa respekt. Du är inte bara omringad av dina vänner utan även av mer mogna människor.
Allt det här kostar även en massa pengar och som vi alla vet handlar allt nu för tiden om pengar. Att bygga en fritidsgård eller att hyra en lokal blir väldigt dyrt och du ska även betala ut löner till de anställda vilket göra att det går åt ännu mer pengar på att ha fler fritidsgårdar.
Men istället för att tänka på pengar så hade man kunnat ge det här ett försök så att kriminaliteten åtminstone minskar bland oss ungdomar. För om man tänker efter kostar alla brott samhället massor av pengar, så varför inte lägga en viss summa på något som kan bli bra för oss och vårt samhälle?
Fritidsgårdar är något som hade varit bra för oss ungdomar ifall man vill hålla oss borta från den kriminella världen.
Nathalie Zekovski
SA11A
Malmö Borgarskola
Februari 2012